Välkommen till en av Sveriges största DJ-bloggar. En blogg som betraktar och bevakar flera aspekter av att vara DJ. Hur är det att jobba som DJ? Vad ska jag tänka på när jag anlitar en DJ? Hur blir jag själv DJ? Just nu får ni följa mig och min väg till skapandet av ny musik.

MIXAR

TIPS

YRKET

STUDIO

BOKA

torsdagen den 31:e maj 2012

Skapat mitt första instrument på DX7:an

Efter att ha experimenterat lite så har jag nu skapat mitt första instrument. Att med digitala synteser kunna skapa instrument och ljud är för en i grund och botten ingenjör verkligen tillfredsställande. Ni kan höra ett smakprov på mitt allra första alster här.


Och så här är instrumentet uppbyggt.

OP1OP2OP3OP4OP5OP6
Algorithm 1
Output Lvl999999496489
Freq Ratio1.002.000.507.001.000.50
EG Rate 1-4999999999999
EG Level 1-3999999999999
EG Level 4000000
P EG Level 145
P EG Level 250
P EG Level 350
P EG Level 434

tisdagen den 29:e maj 2012

Bekantat sig med DX7:an

Ikväll har jag bekantat mig lite mer med DX7:an och efter att ha lekt runt bland de fabriksinställda ljuden blev jag snabbt sugen på att lära mig hur man ändrar eller skapar egna. Letade runt på nätet och hittade faktiskt manualen [1] på en sida som samlade manualer från gamla synthar. Det behövs då DX7:ans gränssnitt är mycket uppbyggd med multifunktionsknappar så det gäller att veta i vilket läge man är i när man klickar runt.

Grundprincipen i hur ett ljud byggs upp på en DX7 är utifrån 6 st operatorer som kan kopplas ihop på olika sätt. En sådan konfiguration kallas för algoritm och det finns 32 olika algoritmer att välja bland. En operator är antingen en bärvåg (carrier) eller en modulator (modulator) och innehåller en oscillator som genererar en sinusvåg. Första operatorn i en algoritm är alltid en bärvåg och det finns algoritmer som har flera bärvågsoperatorer, t.ex. algoritm 32 består bara av 6 st bärvågor. På en bärvågsoperator kan då en modulatoroperator kopplas som påverkar "tonen" i ljudet [2].

Till detta har vi kurvgeneratorer (envelope generators förkortat EG) som vi kan styra hur ljudet förändras över tiden. Bilden nedan visar ett exempel [3].


Om jag förstått det hela rätt så har du en EG per operator plus en speciell EG för alla 6 operatorer (pitch envelope). Till detta kan du även med modulationshjulet styra ytterligare parametrar.

När DX7:an kom så gav detta nästan obegränsade möjligheter till att simulera ljud och man lade ned mycket research i att analysera ett ljud. Man behövde egentligen bara förstå karaktären i ljudet så kunde man med alla dessa parametrar efterlikna det. I samma tid började samplingssyntharna komma (dvs de som innehöll inspelade ljud istället för att efterlikna ljudet) så den revolutionerande utveckling man hade väntat sig stannade av. Dock blev just denna synth ändå väldigt populär av många andra faktorer. Alla som var på Dans Dakar i helgen kan säkert vittna om att idag är det elektroniska soundet väldigt populärt vilket ger dessa instrument en plats i historien.

[1] http://www.synthman.com/yamaha/index.html (2012-05-29)
[2] How To Program the DX7 - Understanding and Applying the Concepts of Digital FM Synthesis By Bo Tomlyn as told to Jim Aikin (Keyboard/June 1985)
[3] http://www.chipple.net/dx7/english/lets.actually.create.a.voice.html (2012-05-29)

måndagen den 28:e maj 2012

Första inköpet: Yamaha DX7


Första inköpet till studion och mitt musikproducerande blev en Yamaha DX7. Har länge letat efter denna klassiker och till slut hittade jag en i gott skick. 1983 var året då den lanserades och var unik i sitt slag på den tiden. Den var digital och hade stöd för MIDI, ett kontrollinterface som precis hade lanserats då. Att den var digital gav ett flertal fler parametrar att anpassa ljudet och skapa unika egna syntesiska instrument. Den var också väldigt prisvärd vilket gjorde att den blev en av de mest sålda syntharna på den tiden [1].

Artister som har använt denna synth i sitt sound är bland annat Kraftwerk, A-Ha, U2, Front 242, Enya, The Cure och Elton John. 61 tangenter (with velocity and aftertouch), 6 st digitala oscillatorer (FM-synteser), 8 st vågformsgeneratorer och 32 minnesplatser är några tekniska fakta om DX7:an [1].



Jag ser verkligen fram emot att få experimentera med de olika algoritmer som finns (patches, block-schema m.m.) för att skapa mitt unika sound. Ett sound som tar en tillbaka till begynnelsen i en kombination med vår tids elektroniska musikproduktion. Det är min tanke och idé. Ett smakprov på hur det kan låta kan ni ladda ned från www.vintagesynth.com eller kolla in Youtube-klippet här ovanför.

[1] www.vintagesynth.com (2012-05-28)

söndagen den 20:e maj 2012

Projekt: Studion

Av alla möjliga skäl och anledningar som jag inte tänker tråka ut er med här så har jag bestämt mig för att bygga upp en hemmastudio. Som så många andra DJ:s börjar jag känna behovet av att skapa något eget. Man lyssnar på så mycket musik och egna idéer börjar bildas som man vill förverkliga. Det i kombination med att jag är nyfiken och vill lära mig mer (samt har ett inneboende behov av att leka med tekniska prylar) är en av alla de anledningar till att starta detta projekt.

Mitt fokus kommer främst att ligga på de element som behövs för att kunna skapa musik till hyfsad kvalitet. Det är inte målet att skapa den akustiskt perfekta studion men tillräckligt bra för att jag skall kunna lägga upp mina verk på Soundcloud utan att skämmas. Jag har inga ambitioner på att byta karriär utan jag gör detta endast för att jag tycker det är roligt. Blir musiken populär och sprids så blir jag naturligtvis jätteglad men något som jag ser som en ren bonus.

Ok, var börjar vi. Första steget är att sätta av en budget och finansiera detta projekt. För att få ett hum om vad det landar på har jag börjat spåna på vad jag skulle behöva. Har börjat med denna kostnadskalkyl som jag strax kommer presentera men först vill jag förklara hur jag tänker.

Det jag är mest intresserad av är elektronisk musik så jag kommer bygga upp mitt sound mycket med VST-pluggar och instrument men jag vill ändå ha möjligheten att lägga på sång och kanske någon elektrisk gitarr. Man skulle kunna argumentera för att jag egentligen inte behöver en avancerad mixer och det är säkert sant, men en av anledningarna till detta projekt var att även lära sig mer om studioproduktion (och att jag gillar tekniska prylar) så därför har jag valt att ändå investera i en digital mixer. En dator blir naturligtvis en viktig komponent och bra monitorer (högtalare) behöver jag ha.

Digitalt mixerbord

Det bord som tilltalar mig är ett PreSonus StudioLive 16.4.2 och känns både utrymmes- och kostnadsmässigt som ett bra val.
Kostnaden ligger kring 20 000 kr. Det finns en större variant av denna som har fler kanaler och den kostar ungefär 30 000 kr.

Dator

Då min plan är att använda mig främst av VST-instrument och VST-effektpluggar så är behovet av en kraftfull dator stor. Det lutar åt en Apple iMac (27 tum, 3.4 GHz Core i7 2TB disk och 16 GB RAM). Jag kan expandera med SAN-storage om det visar sig behöva mer och snabbare lagring.
Priset på denna variant ligger på 27 000 kr. Programvaran jag tänker mig blir Apple Logic Pro 9 även om jag står i valet och kvalet om jag skall köra på Cubase 6.5 som dock kostar över 5 000 kr i jämförelse med Logic Pro som kostar ungefär 1 500 kr.

Monitorer

Vad gäller högtalarmonitorer är jag lite vilsen. Det finns en stor uppsjö där ute men vad jag fastnat för är Genelec 8030A som kostar runt 11 000 kr, men kan någon tipsa om något bättre eller mer prisvärt så tar jag gärna emot tips.

MIDI Keyboards

Här har jag ett gammalt digitalpiano (GEM novoPiano DP-25) sedan tidigare som jag tänker använda mig av samt ett M-Audio KeyStudio keyboard. Visst vore det kul med bättre master keyboards men det får duga så länge. Inget av de är väl vidare bra stage keyboards men tillräckligt bra för studioproduktion tycker jag.

Kostnad 0 kr eftersom jag redan äger dessa.

MIDI-interface

Här tänker jag mig en MOTU Midi Express 128 som kostar runt 2 500 kr som ger goda expansionsmöjligheter om jag vill investera i "riktiga" ljudmoduler.

Synthmodul

Även om min plan är att köra mest VST-instrument så kan jag inte hindra mig från det kreativa i att skapa egna ljud på en analog synth. Clavia har med sin Nord Rack 2X (ljudmodulversionen av Nord Lead 2X) skapat möjligheten att digitalt simulera en analog synth. Allt från oscillatorer till modulatorer och effekter. Kostnaden för denna är runt 7 000 kr.


Sen tillkommer det kablage, studiomöbler, kondensatormikrofon och en hörlursmonitormixer (PreSonus HP4?) så den totala kostnaden beräknar jag ligga kring 80 000 - 90 000 kr.

När jag nu börjar ha en uppfattning om vad jag behöver för prylar så blir nästa steg att hitta en lämplig studiomöbel som förutom rymmer detta även ger möjligheter till utbyggnad. 

måndagen den 30:e april 2012

Bokföring (del 1)

Då det är hög tid att lämna in deklarationen så tänkte jag ägna mig åt att skriva något som inte har så mycket direkt med DJ:andet att göra men något som är ofrånkomligt om man planerar att få betalt för sitt arbete. Det handlar om bokföring och även om det får många att gäspa av bara ordet och det kan te sig krångligt så tänker jag med detta inlägg visa att det inte behöver vara så jättekrångligt. Jag kommer att gå igenom detta utifrån ett perspektiv där du har FA-skattsedel och bedriver DJ:andet som en verksamhet parallellt med en anställning. Utgår från att verksamheten inte är så stor så jag använder mig av kontantmetoden och bokslutsmetoden vid momsredovisningen.

Att föra bok

För det första. Vad handlar bokföring egentligen om? Jo, helt enkelt att föra bok. Att loggföra alla ekonomiska händelser i en "dagbok". Ekonomisk händelse är till exempel när du tar betalt för ett utfört uppdrag eller när du köper in en ny mixer. Privata inköp som du inte kan koppla till din verksamhet loggför du inte och det är viktigt att hålla isär DJ-verksamhetens ekonomi från din privata. Allt som du loggför måste också kunna styrkas med ett underlag t.ex. ett kvitto eller faktura. Det finns två metoder att göra detta på. Den ena är kontantmetoden och den andra är faktureringsmetoden. I kontantmetoden som jag har valt så bokför du när du får betalt för en faktura eller när du betalar en faktura från en leverantör. I faktureringsmetoden bokförs när du skickar (respektive tar emot) fakturor och när du får betalt (respektive betalar).

Löpande under året sparar du kvitton och fakturor och periodvis loggför detta. Vad är det då som skall registreras? Varje affärshändelse skall innehålla:

  1. Verifikationsnummer. Löpande numrera underlagen till affärshändelsen så att du kan koppla ihop underlaget (kvitto, faktura) med bokföringsposten.
  2. Datum för händelsen.
  3. Kontering. För att kunna särskilja på olika affärshändelser sorterar man in de på olika konton.
  4. Belopp
I den allra enklaste form upprättar man ett blad i Excel där första kolumnen är verifikationsnumret, andra kolumnen är datumet och i den tredje kolumnen en beskrivning av affärshändelsen. Sedan kommer kontona uppradade i kolumner efter varandra. Se exempel nedan:


Vilka konton behöver man då? Det finns i princip fyra typer av konton du behöver.

  1. Tillgångar. Vad du har på banken och i din kassa
  2. Skulder och eget kapital. Utgående och ingående moms och egna insättningar till verksamheten. Egna insättningar (dvs pengar du själv har investerat in i din verksamhet vilket utifrån firmans syn blir en skuld då du säkert vill ha tillbaka pengarna vid någon tidpunkt).
  3. Inkomster. Försäljning av din tjänst.
  4. Utgifter. Varor som behövs för att du skall kunna tillhandahålla din tjänst, t.ex. tomma CD-skivor, hörlurar. Dyrare inköp behöver inventarieföras och räknas som en anläggningstillgång. Mer om detta senare.

Moms

Nämnde ovan begreppet moms (mervärdesskatt) och begreppet är säkert inte nytt för många men vad betyder det egentligen. Jo, det hela handlar om att för varje vara som säljs eller tjänst som utförs mot betalning så tar "staten" en liten del av transaktionen. En skatt för mervärdet detta tillför. Om jag tar 4000 kr för en kortare spelning så vill staten ha 25% av den transaktionen dvs 1000 kr. Detta kallas för utgående moms. Men för att jag skall kunna tillhandahålla den här tjänsten så behöver jag köpa in tomma CD-skivor för den musik jag behöver ta med mig. Det innebär att om jag köper CD-skivor för 500 kr så skall staten ha 175 kr (25%) av dessa. Men för att det inte skall bli dubbelbetalt till staten så bokför jag detta som ingående moms och kan kvittas mot den utgående momsen jag skall betala in till skatteverket. Så i exemplet ovan så behöver jag bara betala 875 kr (istället för 1000 kr) till skatteverket som skatt på den försäljning min verksamhet haft.

Balansräkningen

Med hjälp av denna bokföring kan du ta fram två viktiga underlag till bokslutet och deklarationen. Det ena är balansräkningen och det andra är resultaträkningen. Balansräkningen kan man förklara som en ögonblicksbild (snapshot) av verksamhetens ekonomi vid en given tidpunkt. Till exempel vid årets sista dag men kan göras flera gånger under året exempelvis kvartalsvis. Balansräkningen sammanställer alla tillgångar och skulder vid denna givna tidpunkt och du får en överblick över hur ekonomin ser ut precis just då. Resultaträkning är en uppställning över intäkter och kostnader under en given period, t.ex för ett helt år. Intäkter minus kostnader blir ditt resultat.

Mer om balansräkning och resultaträkning kommer vi att gå igenom i kommande inlägg.

Källa: Bokföring, bokslut och deklaration (SKV 282

tisdagen den 24:e april 2012

DJ till bröllopet

Nu närmar sig sommaren och förfrågningarna till att spela på bröllop börjar ramla in. Många gifter sig på sommaren så det är naturligt att det är lite lugnare på vinterhalvåret. Du som läser just nu kanske själv har planerat att gifta dig eller är ansvarig för att arrangera ett bröllop i sommar. Vad ska man då tänka på om man väljer att anlita en DJ till bröllopsfesten? Nedan följer några tips och saker att tänka på.

Prata med den som är DJ
Det finns ingen DJ som kan eller har med sig all musik så prata med DJ:en innan om vilken typ av musik och fest ni önskar er. Ni har antagligen bäst koll på vilka gäster som kommer och vad de kan tänkas gilla för musik.
Har ni specifika önskemål så ta upp det i tid så den som skall spela kan vara förberedd. Fundera även om någon av era gäster kan ha några specifika önskemål. Under festen lämna dock lite frihet till DJ:en att utöva sitt hantverk och undvik att direktstyra för mycket. Däremot uppskattas feedback under kvällen i form om hur snacket går bland gästerna. Det är nog många som har synpunkter men kanske få som går fram till DJ:en (i alla fall tidigt på kvällen).

Gör upp om speltid innan
För att du lättare skall få koll på kostnaderna, gör upp om speltiden innan och begär en offert. Den bör innehålla:
- Vilken tid som musiken skall dra igång.
- Hur länge DJ:en skall spela.
- Vilka timmar som kommer faktureras. Är det bara speltiden eller behöver du även betala för förberedelsetiden.
- Vad timpriset är.
- Vad som händer om du önskar att under kvällen förlänga spelningen.

Musikanläggningen
Om ni själva står för musikanläggningen eller lokalen ni hyrt kolla så att allt fungerar. Alla högtalare låter bra och att det även låter bra när man drar på. Finns det en ljudtrycksmätare i lokalen är det guld då det gör det lättare för DJ:en att hålla sig inom de tillåtna ramarna för hur högt man får spela. Vad kommer DJ:en ha med sig för utrustning och vad behövs för att koppla in den i anläggningen. Om DJ:en inte själv har möjlighet att undersöka kan ni alltid ta ett foto på anläggningen som ni skickar till honom eller henne. Men fram för allt prata om detta och klargör detta så tidigt som möjligt. Det blir verkligen trist om DJ:en kommer dit på kvällen och det visar sig att det inte går att koppla in utrustningen eller att någon del av musikanläggningen inte fungerar.

Tänk på placeringen
Om möjligt se till att placera DJ:en centralt så att han eller hon har bra uppsikt över dansgolvet och alla som dansar ser DJ:en. Gärna på en scen eller upphöjning. Det blir lättare för DJ:en att få fart på golvet då och det verkligen framgår att ni har investerat i att ha en DJ till er fest istället för att bara köra en iTunes- eller Spotify-playlista. Anpassa även storleken på dansgolvet efter hur många som ni tror kan fylla det. Med ett för stort dansgolv kan det kännas tomt även om det är 80 personer på golvet.

Hoppas dessa tips kan hjälpa er och den DJ ni anlitat att få till en oförglömlig bröllopsfest. Precis som det skall vara!

Mer i ämnet finns att läsa i detta tidigare inlägg och vill ni fördjupa er lite i DJ:ens utrustning kan ni läsa ett av mina gästinläggClarion Stockholms blogg. Önskar ni boka mig så skicka en förfrågan till dj@birme.se.


söndagen den 15:e januari 2012

Övningssession 120115: Hitta flytet med house

Den här gången gav jag mig på att öva samma sak som sist fast med en annan genre. Förra gången var det hardstyle och den här gången blev det house. Resultatet blev inte alls lika bra men jag lärde mig en hel del. Till exempel att längre övergångar passar bättre speciellt om man föreställer sig ett dansgolv där folk dansar. I hardstyle så upplever jag att soundet är mer likt mellan låtarna och hittar man strukturen så blir det ett bra flyt.

Då refränger och vers är mer tydliga blir det ganska påtagligt när det blir fel också. I inspelningen nedan kommer ni höra några sådana exempel. Ni kan ju roa er med att hitta de ställena . Det är som sagt långt ifrån ett bra flyt i den här mixen men tanken med att öva är ju att bli bättre. Jag övar för live-prestationer så därför lägger jag upp inspelningen precis som den blev. Även om jag är mindre nöjd den här gången.


Vem var först?

Det är ganska vanligt att låtar som görs idag har inspirerats från tidigare gjorda låtar eller i många fall rena samplingar. Man kan tycka vad man vill om det och jag personligen störs inte så mycket på det utan jag ser det mer som att man ändå skapar något nytt från befintliga byggstenar. Det finns fortfarande kvar en stor del kreativitet vid denna typ av skapande. Jag tänker på det engelska ordet "repurpose"[*] som beskriver detta väldigt bra.

Jag tycker det kan vara ganska underhållande när jag hör en ny låt att fundera på vilka beståndsdelar den är uppbyggd av och varifrån skaparen hämtat sin inspiration. På min Facebook-sida publicerar jag mina upptäckter så gå in där om ni är intresserade av detta, och om ni har några egna bidrag tipsa gärna om det. Till att börja med kan ni fundera på var följande låtar har hämtat delar från:








söndagen den 8:e januari 2012

Övningssession 120108: Hitta flytet

Som med så mycket annat så är det övning som ger färdighet och jag misstänker att alla som utövar det här hantverket spenderat ett åtskilligt antal timmar bakom mixerbordet hemma. Jag är inte annorlunda på något sätt utan ägnar även själv några timmar åt att träna, öva, inspireras och helt enkelt leka med grejerna man har hemma. I min strävan att hela tiden förbättras och för att jag tycker det är kul så har jag på egen hand "övningssessioner". En session där jag fokuserar på att förbättra främst ett område och en session jag spelar in så jag kan lyssna på det i efterhand.

I hopp om att kanske inspirera andra eller bara för oinsatta att få en liten inblick i det arbete som ligger bakom tänker jag skriva några rader om det. Först ut blir dagens session som handlar om att hitta ett bra flyt genom mixarna i ett set.

Att hitta ett bra flyt genom sitt set handlar mycket om att förstå strukturen i en låt mer än att göra långa sammanflätade övergångar mellan låtarna. En låt följer i nästan alla fall ett givet mönster. Till exempel i schlagergenren så har du först ett intro, som följs åt av en vers. Efter versen har du en upptakt till klimax i låten som är refrängen. Därefter har du ett mellanspel som följs av andra versen och efter andra versen kommer refrängen igen. En brygga och sedan refrängen igen. Avslutningsvis (för att få till ett ännu högre klimax) har du en höjning av refrängen.

Genom att välja rätt ställe att mixa samt rätt parti som du mixar in så uppfattar lyssnaren knappt att det är en ny låt. Till exempel om du mixar in ett introparti efter refrängen så har du bibehållit samma mönster och det lyssnaren förväntar sig är en vers.

Detta stämmer även in på andra genrer även om strukturen och innehållit kan låta lite annorlunda. Under den här sessionen har jag valt hardstyle och fokuserat på att hitta rätt partier för att få känslan av en enda lång låt. Har lagt mindre energi på att göra övergångarna sammanflätade och hittar man rätt partier så behövs det nästan inte. För att få en bild av vad jag menar så kan ni lyssna på en inspelning från sessionen här nedan.

Training Session 120108 by djbirme

För den intresserade kan jag berätta att hemma har jag en Pioneer DJM-600, Reloop Digital Jockey Pro Traktor Controller (Master Ed.), Traktor Pro och en Macbook Pro som jag övar på.

tisdagen den 3:e januari 2012

Var har du hört det förut?

Många gånger har du säkert hört en låt och tänker att den här delen låter bekant och undrar om du inte hört den förut. Många gånger kan det nog faktiskt vara så. T.ex. var kommer slingan i The Next Episode från? Det kan du få svar på om du kikar in på min Facebook-sida här.